Japp, nu är man, som rubriken säger: hemma. Känns skönt att få lite ordning på tillvaron igen, om så bara för denna helgen. Med avbrott för lov och en veckas praktik känns det som att tiden stått stilla fast det ändå har hänt så fruktansvärt mycket! Jag får numera köra lagligt och helt själv, theres har skaffat sig både pojkvän o iphone o de två små djuren som inte har haft praktik har börjat skolka... Det sista kanske inte var en så positiv nyhet, men ändå nåt våt som har hänt. I morgon är det audition för vår musikal, vilket kmr blit yttrerst spännande! Hoppas det dyker upp många nya talanger, speciellt behövs det skådespelande killar, Bori blir så ledsen om det inte kmr några killar! Så, det får räcka för den här gången. Bloggar från mobilen så jag orkar inte skriva så långt! Hälsningar ni vet vem= hon som alltid skriver här.

Bori är en aning egotrippad - precis som med muffinsen trodde hon att jag hade snott hennes blogg nu när jag loggade in här för att skriva en rad. Och sedan ska hon inte säga någonting när det i själva verket är hennes pojkvän som snor grejer på riktigt. Mina chips menar jag nu. Fast i ärlighetens namn är jag bara glad att jag blev av med de chipsen, han hade så rätt: de var på tok för starka.

Hur som helst, eller likförbannat, som Theres tycker om att man säger lite när som helst, så är detta en slags sorglig avslutningsdag. Idag kommer två av de tre trevliga åka hem + Bori, och vi alla kommer va ifrån varandra minst en vecka för det är påsklov. Sedan ska jag och en av de andra tre trevliga vara borta ytterligare två veckor och leka att vi är journalister på våra små praktikplatser. Även om det ska bli spännande så kommer det kännas sorgligt att vara utan de små djuren så länge.

Trots det fanns det glädje i vårt avsked, i alla fall igår då vi åt pizza! Innan det blev vi även intervjuade angående vårt coola manus av TV4 så snart kan ni se fyra små saker göra bort sig på TV4 Hallands lokalnyhetssänding.

Tvingar härmed SVESSON att skriva något nytt inlägg innan jag o Tess kommer tillbaka. Det är en ordern, din sjuka sik-fanatiker.

//  

Hej alla vänner. Egentligen är jag för trött/hyperaktiv/utmattad/speedad för att få lov att skriva något här (de borde sätta någon form av hyper-lås på den här bloggsidan) men jag gör det i alla fall bara för att allt varit så sjukt skumt underbart konstigt de senaste dagarna.

Idag, till exempel, drog vi ner med klassen till Göteborg och fick höra några skåningar sjunga "sen sa du hej då och gick" och en mycket arg granodlare i ett videoinslag. Som att detta inte räckte för att göra vår dag träffade vi på en kär gammal bekant i gul kappa (hon har tydligen slutat gå runt utanför vårt hus i väntan på saft) som gjorde oss ännu gladade!! 

Sen när vi kom hem var det dags för oss att göra sönder både tvättmaskinen och torktumlaren. Thereses tvätt blev inlåst och var helt dyblöt när vi lyckats bryta upp dörren på tvättmaskinen och torktumlaren stannar var 10:e minut. Som om detta inte var nog så har Lenin oväntat nog klivit in i våra liv och fått Theres att ligga och skaka i dödskramper på mitt golv. 

Imorgon är det UF-mässa. Hur i hela friden ska detta älskade sjuka galna gäng kunna bete oss normalt bland folk?

Det återstår att se helt enkelt.

Hälsningar den enda som skriver här jämt för hon har inget bättre för sig,

även känd som   

Hallå där alla läsare!

Nu är jag tillbaka igen. Både hit till bloggen och tillbaka till livet, på sätt och vis. Har varit lite borta ända sedan i fredags från ca 23.00 fram till nu när jag och Tess nyss varit ute o vandrat i den sjuka dimman. Jag och hon har fått ett lite speciellt band under dessa dagar, vår lilla familj delades nämligen upp i två läger när vi gick ut i fredags. Bori och Nea såg The Corner ur ett annat perspektiv medan jag o Tess hade på oss fylleglasögonen. Kul hade vi i alla fall. 

Men snart äre ny vecka och denna kommer att bli ganska krävande! På onsdag bär det av till Göteborg för en visit till en eventuellt tvungen men någon oönskad framtid: journalisthögskolan. Vem vet, det kanske är bättre än vad man tror? På torsdag äre UF-mässan som vi kommer få fixa o planera inför hela veckan. Hoppas det blir kul där med.

Nu ska jag återgå till att dampa lite med min mobil som fått för sig att inte skicka några sms, vilket kan leda till något så tragiskt som att en klocka kommer att läggas upp på Blocket. Det vill vi ju naturligtvis förhindra, men håll utkik ut i fall att, jag kommer lägga ut den till billigt pris.

Ha det så bra!

//  

  Hej alla små läsare. Kände att det var dags för mig att leta upp bloggen igen och skriva av mig. Lite taskigt att låta Dess göra alla inlägg liksom. Sen underlättar det ju också att man faktiskt för en gångs skull har något att skriva om, och som den äkta journalist jag är så vill jag ju hinna först med nyheter  

I alla fall, vi tre små djur begav oss över helgen i väg till stockholm på ett mycket hemligt uppdrag. Vi fick nämligen en jättebra utbildning i hur man jobbar som grävande journalist, så nu är vi på väg mot ett riktigt stort scoop. Vilken typ av scoop det rör sig om kan jag ju inte avslöja men det lär bli något riktigt stort så håll ögonen öppna!  

För er som inte var med kan det kanske låta lite tråkigt att tillbringa en hel helg med att utbilda sig men det var faktiskt riktigt roligt! Kanske främst eftersom alla andra som var där också var enormt journalistik intresserade, och lika seriösa som oss. Inte ofta man möter såna människor. Så förutom en utbildning blev vi även frälsta på att vara med denna grupp av människor, så vi signade upp oss på vart enda uppdrag vi kunde komma på (okej, kanske inte men vi anmälde oss faktiskt till att bli medhjälpare till nästa utbildning, så det kan nog bli riktigt kul).   

Så med andra ord en riktigt lyckad helg med mycket inspiration och laddad med hur mycket kunskap som helst! 

Jag tror att ni läsare tror att det inte går att toppa detta, och jag vet inte ens om det jag ska skriva faktiskt gjorde det men igår hade vi på tidningen världens gulligaste intervju. Vi fick nämligen träffa en riktig kändis face to face (vi har ju pratat med andra förut och Dess och Linnea har ju träffat kändisar, men jag har inte fått göra det så det var stort för mig). Jag och Dess fick nämligen intervjua en riktig hundexpert och om ni läser vår söta Hallå Halmstad tidning så får ni se vem denna grymma människa är. I alla fall. Med andra ord från en kanonhelg till en kanon måndag, och veckan ska inte bli sämre. På torsdag drar vi nämligen vidare mot Göteborg och besöker media dagarna. Och träffar en gammal bekant   

Så nu vet ni hur vi haft det, eller ja   

För övrigt har vi här nere upptäckt en mycket konstig sak. En av oss här ser nämligen ut som en surikat i profil även frammifrån (nämner inga namn men det är jag)  

//   Tess 

Jahapp. Då sitter man här, i sin patetiska ensamhet en fredagskväll i Halmstad. Något sjukt har hänt för jag har börjat lyssna ohälsosamt mycket på 80:talsmusik... Jag och Linnéa skyllde det på vägglössen igår, men jag börjar undra om det inte är något allvarligt fel utöver det också. Dessutom när kvällens mest spännande höjdpunkt är när man får 95 lines på Tetris (mitt rekord ligger på över 200, men det var under min så kallade "glansperiod" har ju lagt av mig lite under hösten, men funderar på att börja träna igen...) måste det vara någonting som inte stämmer. 

Jag passar på att skicka en liten applåd till Linnéa som stått ut med många sådana här ensamma fredagskvällar. Hon är helt enkelt ett gulligt murmeldjur som klarar av vägglössen och deras påfrestningar mer än vad jag gör...

Dagen idag då? Jorå, riskettan avklarad, en av de ändlöst många milstolpar innan jag får mitt körkort... (om det någonsin händer).

Har svalt en stor dos negativitet både igår och idag tror jag. Men, eftersom negativt och negativt blir posetivt (där ser ni, det gör inget att jag totalstruntat i att plugga till matteprovet, jag kan ju redan det viktigaste!) hoppas vi på en bättre dag imorgondagen, då Halmstad bland annat kommer att få besök av en galen mos-ätare!

Ha en trevlig kväll allihop, och om inte kan det kan ni väl försöka ha trevligare än jag har i alla fall? Lovar er att det inte är svårt!

//  

Jag tror aldrig någonsin ett blogginlägg sett dagens ljus såhär sent på natten på den här bloggen. Eller kan man ens kalla det för blogg när vi inte skriver särsklit förståeligt för omvärlden? Behöver i alla fall skriva av mig, för det är mycket som händer just nu. Det är folk som blir dissade för att de inte har någon poäng med vad de säger, Bori har börjat inreda sitt rum och idag fick Linnéa och Ingemar reda på att de förmodligen inte kommer att få något barn. 

Nä, vem försöker jag lura, ni vet lika väl som jag att det där inte är "mycket" som händer, eftersom sådant där händer ständigt och jämt för tre3vliga+Bori här i Halmstad. Det måste vara någonting annat som händer där som gör att det blir mycket, men det tar vi inte nu för då blir allting så djupt, och om jag ska stå i någon sorts djupt grävd grop kommer jag se ännu kortare ut än vad jag egentligen är. Och jag är ju faktiskt någon slags vätte, så det räcker som det är. 

Mean Girls 2 är för övrigt en ganska dålig film. 

Godnatt folket, thank you for your time.

//  

Löv is in the air. Det sa precis det lilla djuret Tess till mig. Någon undrar varför ingenting är som vanligt och varför det är en skum banderoll i entren på skolan. Jo, idag är det redovisningsdag! Efter en veckas hårt slit med schemabrytande temavecka är alltså dagen D här. Jag och Linnéa kliver fram i redovisningsposition med resten av vårt lag (två utav sex möjliga) och med Suspisious Minds-låten ringande i öronen ifrån gårdagen ÄGER VI ALLTIHOP! Receptet till en bra redovisning är alltså att må dåligt över hur dåligt det kommer att gå och sedan inse hur bra det faktiskt gick (blanda detta men en skvätt jäger).

Jag och Linnéa har dessutom testat på något nytt idag. När termomentern visade -14 bestämde vi oss nämligen för att ta bussen till skolan! Det gick förvånansvärt bra och kostade mig bara 14 kronor. Så, -14 kommer det även stå på min betalningslista på bankkontot. Men det var det värt mina vänner.

Bori sa dessutom igår att jag borde skriva på bloggen att vi fyra är som en familj. Och det är sant. Vi är dryga mot varandra, smågnabbas hela tiden, skriker och skrattar tillsammans och står inte ut att vara längre än några timmar själva på våra rum. Vi har till och med bestämda platser i bilen när vi åker till skolan. Det är kärlek det. Så jag antar att Theres hade rätt; Löv is in the air<3

//