Hej alla galna förföljare!:) ja ni kan inte va många nu! Förmodligen bara en duschskrapa och en uggla:D men det räcker! Som den lilla Dess sa man är ju lite patetisk ändå, och utan duschskrapor och galna djur går det inte att leva. Så ja jag är nöjd :DJa va har hänt med mig kanske ni undrar? Kallade den coolaste tjejen i världen just sig själv patetisk?:p ja kära läsare och förföljare det gjorde jag!:D har precis gått en halv mil till en tenta för att jag inte ville gå på en buss och inte råka missa att gå av! Just nu sitter jag på ett tåg som nästan kväver mig med sin värme! Och ja det är enbart vagnen jag sitter i som saknar ac! Så varför sitter jag här? Jo för jag brås på Dess, jag är en patetisk sak (kan dock tillägga att dess inte är patetisk i mina ögon men nu får busalisa skylla sig själv):D ja alltså jag sitter här för att det vore skumt att resa sig från vagnen när man väl sitter där^^ haha nej inte alls stört!:DVa mer har hänt mig då? Ja jag saknar precis som vissa andra de tre3vliga, och eftersom jag är lite i ett patetiskt mood som sagt väljer även jag att skriva ut min kärlek här, för man kan ju inte ha kontakt med det där folket i verkligheten liksom :D Tur man har sorkar och surrikatbarn nära ^^ särskilt om de har paddepelle ben! Annars hade det inte gått att klara sig! Hade man bara haft ett svin här med vore det allra mest perfekt! <3 men ja kan avslöja att jag köp fina slickepottar till en människa på morsdag med små svin på! Kändes rätt men ja det får va vår lilla hemlighet! Inget skvallrande^^Nu ska man i alla fall snart iväg och äta glass snart Jum, Jum! Sen blir det till att ladda upp inför att vissa delar av gänget ska se på darin!:) ja vi ska ju inte se han förren lisseberg, men när jag ser den där killen som jag känner mig som en nekrofil kring ikväll på melodifestivalen så blir det taggi tagg!:DHa det bra galna djur:p//tess

Ibland måste man försöka se de små sakerna i livet. De jättejättesmå. Typ myror och kryddor. Eller dvärgar och vättar. Eller helt enkelt de där detaljerna som gör att livet faktiskt rullar på ganska smärtfritt. Som att man har en helt fantastisk vattenskrapa i duschen som lätt drar med sig allt vatten, att man har nära till affären eller att man vant sig vid att äta med bara sked för att spara disk. Att man har ett snabbt internet, kan låna kursböcker av kompisar så man slipper köpa eller att man kan roa sig med en test-for-friends-app i all evighet. För annars, om man inte tänker på alla de där små sakerna blir det lätt att man tänker på en massa annat onödigt. Att man egentligen är en ganska patetisk individ som inte riktigt vet hur man ska bete sig. Eller att det var alldeles för länge sen man träffade de där som man träffade varje dag för ett år sedan och inte trodde sig kunna leva utan. Att egentligen ingenting kan vara någon längre stund utan att allt ständigt förändras och man borde ta vara på tiden som är nu för sen i framtiden kommer man sakna den. Mest för att det aldrig kan bli samma sak igen. Men kanske är det där ska hämta hopp också, för att om allt hela tiden förändras kanske man vaknar upp och inte längre känner sig lika patetisk som man gjorde? Eller så lär man sig acceptera det på något sätt, någon gång?

Låt mig hoppas på det. Tills vidare ska jag underhålla mig med duschskrapan (nej inte på det sättet du tänker nu). Jag ska skrapa undan vatten och göra golvet rent och fint och redo att snart bli nedblött igen. 

//