Förlåt! Jag vet det var ett tag sedan lilla jag bloggade men nu är jag tillbaka igen!:D inte alls för att jag sitter uttråkad på ett tåg på väg hem som jag gör det utan helt för att jag saknar bloggen^^ ja okej kanske beror lite på det men om jag ska vara ärlig saknar jag bloggen!:) Men om vi ska vara rättvisa så är det inte bara jag som borde sägs förlåt!!!:) tkr sj borde skicka blommor nallar och allt annat möjligt till mig!! Här hade jag trott att jag skulle få se mina små djur! Om bara för en kort vinkning, men nej! Sj ska så klart välja att köra tågen en helt sjuk väg!!! Bra jobbat där!!:s men ja får se fram emot nästa helg istället!!:D Men ja helgen blir inte helt dålig!! Vet ni varför???:0 jo det är långhelg för mig (å ja ni andra små djur vet hur jag gillar, och tjatar om långhelger) :D dessutom ska jag bli nolla efter alla andra! Ja den planerade mini nollningen blev inte av förra veckan men nu jävlar är det dags! Jag en dude, och så lite sprit, och en utgång! FårVäl se vad som händer!!:DMen innan det ska jag färga håret! Igen? Tänker de som vet att jag gjorde det förra veckan! Har du din mupp färgat håret tänker alla ni andra!!:D å svaret är ja!!! Efter att min stolta pojkvän färgade mitt hår rött förra veckan ska jag nu färga om det igen!:) anledningen? Jo trots en mycket stolt flickvän och en ännu stoltare pojkvän (som faktiskt klarat sig bra) så måste jag nu färga även de tofsar blont hår som på något sätt blev missade förra gången!!:) så ja när ni ser mig nästa gång behöver ni inte bli förskrämda! Men akta er jag är som ni alla vet farlig!!:D <3

Igår fick jag lära mig att sitta fint! Som den doberman jag är så var det inga problem, men vissa av de andra nollorna hade lite större svårigheter... nej förlåt, jag menar ju ettorna! För vi är ettor nu! Igår fick vi högtidligt ställa oss upp på stolarna (jag vet, jag blev också förvånad, trodde att man satt ner hela tiden under en sittning?!) och sedan ta av oss banden. Det var en väldigt härlig frihetskänsla men samtidigt blev jag livrädd. Hur i hela friden ska jag klara mig nu? Vem är jag utan det här bandet? Hur som helst hann jag inte tänka efter länge för det blev en galen kväll med dansande på borden på sjösjukan och dansande bakom stackars folk på gatorna.... 

Hur som helst, nu när nollningen är över för mig (och kanske för dig med svesson?!) så är det dags för Allvaret. Det kommer komma en snubbe som heter Allvar (man heter inte Hugo, konstigt nog) och prata med en nu under veckan och han kommer fråga: "Tror du att du verkligen kan överleva tre år av hårt plugg som väntar nu bara för att du överlevde två veckor av nollning?!"..... jo, lite bakvänt är det faktiskt att man festar redan innan man åstadkommit någonting, men det var kanske bra också att man fick ha lite roligt o va lite galen innan man ska läsa fem feta böcker i månaden framöver?? Böcker som jag förövrigt inte fått än, vilket ger mig några dagar till att skjuta upp verkligheten som väntar.... och tro inte att jag kommer sluta vara galen för det. Min galenhet är en sjukdom som består, det kan ni vara säkra på!

// Dass Doberman Dess    

Pluggis jag? Nej nu får du allt skämmas lilla dess! Hur kan man kalla en tjej som sitter på skolan en timme innan skolan börjar helt själv på en väldigt obekväm stenbänk (det fanns bara det och golvet att välja på, vilket oturligt nog också är gjort av sten) för pluggis?:0 Ja i alla fall! Senaste tiden har det hänt mkt! Jag har varit på matfestivalen och ätit stark mat (ja den här maten var faktiskt stark, inte alls som mjölkmakaroner, jag har vittnen). Och ja som vi alla vet (eller ja jag har läst flera sidor om det sen jag började skolan) så är det väldigt viktigt att som svarade att ha bevis och vittnen (visst kan vara viktigt för käranden i ett senare skede igen att kunna försvara styrka sitt) nej jag är inte alls på väg att bli advokat:D Haha ja i alla fall! Det var också mitt val av studier som gjorde att jag igår tvingades ställa mig inför över femtio obekanta människor (eller ja de går i min fraktion/klass) och prata om lagar! Känndes lite så där men konstigt nog behövde jag inte föras till sjukhus på grund av svimmningsanfall^^ Men ja det var inte mina studier som förde mig samman med en inneboende till en inneboende! Det var det min dude som gjorde! Eller ja rättare sagt hans kompis som tydligen bestämt sig för att sno vår skyddsling och diskpojke!! Inte kul kan jag säga inte kul!!!:( för nu står disken där hemma å ropar hans namn Hugo Hugo !!!:D haha Nej men ska väl inte klaga!! Jag har ju nu fått ett hem!! Så om två tre veckor blir det flytt igen! Å den här gången har vi inte handlat på blocket!! Konstigt va? Anledning? Jo vi blev blåsta på två lägenheter men ja äntligen har jag ett hem!!! Men fan va bra det hade vart med en diskpojke!!:p

Ja, Theres, jag vill kalla dig pluggis. Jag gör det nu: pluggis. Så, då var det gjort...........(väntar på reaktion)............ Okej, hade väntat mig en lite större reaktion, men visst, okej det är lugnt! Jag fick sagt det i alla fall!

Tänker tillbaka till de fina tiderna då vi var pluggisar alla tre tillsammans så vi var som en sammanfogad klump som ständigt gick runt med en intensivt lysande glödlampa över huvudena och bländade alla med vår smarthet. Det var vår grej, vår image, alla visste vilka pluggisarna i JOH09 var för några (de kunde inte våra ensklida namn utan vi gick under det samlingsnamnet Skövde, men skit samma det spelade inte så stor roll). När någon i Halmstad frågade vad Skövde höll på med så sa folk: de sitter väl o pluggar någonstans. Ja, snart kommer vi att sitta och plugga någonstans allihop, men inte på samma ställe längre. Som tur är har jag inte tid att fundera över hur sorgligt det egentligen är än för jag är mitt inne i en galen karusell av lekar, mördarramsor och färgglada pannband som kallas för nollningen. Ikväll ska jag som den stora nolla jag är förvandlas till en smurf genom att klä mig i turkost från topp till tå, det är nämligen turkossittning! Tur att jag köpt mig en megahatt annars hade jag nog blivit dränkt så som regnet vräker ner här.

Ni kanske tycker att det är tjatigt att alla mina inlägg numera blir något tragiskt snyftbrev där jag förklarar min kärlek till de andra två och gråter över hur mycket jag saknar dem, så jag kanske skulle skippa det i det här inlägget? Ni vet ju redan att saknaden bara blir större för var dag som går och mitt i alla lekar och mördarramsor så ställer jag mig ständigt frågan: "Vad håller jag på med? Vad gör jag här egentligen?!", så det är väl onödigt att dra upp det igen. Men men, hur som helst, vad som än händer i livet, om vi är pluggisar, nollor eller vad som förmodligen väntar i framtiden sjukt rika och framgångsrika surikatadvokater/murmeldjursinformatörer/dobermanjournalister så kommer vi alltid ha ett särsklit band emellan oss som kan sträcka sig flera varv runt jorden i avstånd om det skulle vara så. Det vill säga, tills de andra två begär besöksförbud av polisen för mig, men det är ett senare problem.

//Dess  

Hej på er alla där ute! Var ett tag sen jag skrev nu och även om inte lika mycket händer i mitt liv just nu som för de små nollorna dess å svesson så tänkte jag att ett inlägget från en galen surrikat är bättre än inget :D så ja vad händer då mig när de andra super skallen av sig (haha det gör de nog inte för jag vet att båda är riktigt ansvarsfulla numera ingen absint här inte, å Svenssons lilla nollning har ju inte ens börjat)? Jo det ska jag säga er! Jag ska bli sambo!! Eftersom lägenheter är svårt ut av bara (förlåt) helvete att hitta så är det enda lösningen! Ett pluss är ju dessutom att den jag flyttar ihop med äntligen förstått innebörden av just ordet sambo (man har ju samma boende?) haha sååå underbart!!!:DMed tanke på detta ska därför jag stökiga theres åka och hjälpa till att städa så jag kan komma åt min lilla låda som jag fått ^^ kommer förmodligen se värre ut efter städningen än innan! Men det gör inget för då ringer jag min egen lilla städgalning som så snällt erbjudit sig att dammsuga när jag inte vågar :D ska kanske be henne sjunga mördarsånger då också så vi lockar dit vår egen sikmördare :DJa förutom detta ska mer hinnas med innan skolan börjar på fredag! Klippning, och konsert, mer packning och synundersökning! Tror detta är mer späckat än mitt schema framöver! Eller ja kanske inte!!! Ingår i alla fall i en fraktion nu!!:D har redan skrivit det ordet till alla jag känner så tänkte att ni stackare borde få höra det också!!:D haha känner mig hög när jag säger det för allt känns så seriöst! Har tom fått så mycket inspiration att jag läste igenom nästan en tredjedel av den första boken!:D kalla mig pluggis om ni vill:D Haha ja detta var kanske inte er mest intressanta läsning! Därför ser jag fram emot berättelser från mina andra små djur nollorna :D

Helt otroligt att jag lyckats hålla mig borta från bloggen tillräckligt länge för att det ska ha ramlat in fyra stycken gulliga inlägg från de andra små djuren. "Väldigt skönt att slippa det där jobbiga Dobermandjuret" har många av er tänkt, men nu är jag tillbaka vare sig ni vill eller inte! Moahahaha.   

Det är bara några dagar sedan jag träffade de två andra trevliga men börjar redan sakna dem så har därför tillbringat dagen med att rama in tusentals foton på mitt kära murmeldjur och min kära surikat, de står så fint uppradade på min TV-bänk och ler hysteriskt mot mig. Det börjar inte alls bli läskigt...................

Anledningen till att jag måste trycka in dessa små söta varelser i träramar bakom glas är för att jag snart kommer att bege mig lite för långt öster ut och sätta bo. Hur mycket man än vill förneka det kommer den gulliga sommaren gå till ända och vi kommer inte att kunna ses lika mycket som förut. Blir allvarligt talat tårögd när jag tänker på detta sorgliga faktum, men hur mycket man än vill spola tillbaka tiden till när vi ägde Halmstad med vår grymma tidning, sjuka internskämt och galna utekvällar så måste livet gå vidare. Det är därför jag måste rama in deras gulliga face och ta med mig till min nya bostadsort så att jag kan fortsätta se dem varje dag som på den gamla goda tiden. Inte för att det finns någon risk att jag skulle glömma dem, nej aldrig någonsin! De finns även inramade/inspärrade i mitt hjärta och därifrån kommer jag aldrig någonsin släppa ut dem, för de är de bästa människor jag kännt i hela mitt liv och jag som jag stolt kan kalla för mina vänner :)<3 älskar er!

Det återstår dock att se ifall känslorna är besvarade efter att jag tvingat med dem på dansband i helgen...... ;)

Hälsningar

Ja eftersom ingen annan tagit tillfället i akt att berätta om vår (tre3vligas) underbara helg så antar jag att jag den nyblivna twitter beroenden får göra detta! Ja så vad har då hänt jo efter att jag flera gånger ställt in olika roliga påhitt pga att jag på något vis lyckats bli sjuk vid de mest olämpliga tillfällen gjordes nu ett sista underbart gulligt försök att samla alla galningar igen! Å denna gången lyckades det!!!:) Som den Sanna mamma jag är lyckades jag tvinga till mig en stuga (eller ja tvinga mig till jag skickade bara ett hotmail.... Haha cred till dess som redan troligen använt detta miljoner år före mig). Å tack vare ett gps läsande mummeldjur hittade vi till den lilla gulliga campingen utanför hova! Ja ni hörde rätt vi var i skabbiga hova! Men ja under resan besökte vi en ännu skabbigare stad.... Vilken? Jo Gullspång denna skabbens skabb stad!! Förutom att vi hittat ännu ett skabb så hittade jag även ett hem! Äntligen! Efter flera månaders letande efter lägenhet kom jag fram till att jag vill bo i ett lusthus pyntat med fiskar! Det enda dåliga med detta är att jag inte kan ha en inneboende! Varför? Jo jag är ju inte själv en! Å inneboende vill ju bo hos en inneboende bara för att få nöjet att diska!!! Så klart!!!:)Men ja! Allt som allt alltså en fruktansvärt lyckad mini semester med de allra bästa! Kan det bero på mini mini golfen (biljarden) som vi aldrig spelade? Nej men alltså skabbet besökte skabbet! En riktigt bra skräckhistoria! Å har ni tur får ni höra en söt vaggvisa om troll av Dess som kan lugna er! Det fick i alla fall vi när vi blev rädda!!!:)<3// Tess

Konsertbiljetter som ofinns mer än Findus köttbullar.

Insikten att man nu ska leva på 796 kronor i månaden och måste ha ett busskort för 825 i månaden.

Aggressionen när ens pappa inte förstår varför man behöver ha en egen dator när man läser på universitetet och vägrar lyssna när man försöker förklara för honom att man faktiskt måste det.

Ångesten när ens mamma säger att det inte är någon idé att packa med sig en enda skönlitterär bok eftersom att jag tydligen aldrig kommer ha tid att göra något annat än att läsa kursböcker. 

Allt det här plus saknaden av de resterande två av oss 3vliga är orsaker till att jag sitter och skriver detta i fullkommlig panik!

Dessutom är jag fortfarande övertygad om att min identitet faktiskt BLEV stulen i det förra inlägget "jag" skrev, så det här är första gången på riktigt länge jag skriver här.

Nu känner jag att jag måste lätta upp stämningen här en aning, för allt är ju faktiskt inte bara dåligt! Jag fick nyss besök av den smarta lilla grisen! Förutom ett konstant flöde av djupa samtal och SongPopande gick vi och hälsade på hönor och andra grisar, köpte en gigantisk glass och provade på nattlivet i en patetisk stad. Plus att vi åkte längs minnenas väg - där vi åkt i ett och ett halvt år innan vi flyttade till den gulliga staden där vi blev tre3vliga!        

Så nu - efter att ha skrivit allt det här osammanhängande svamlet kan jag säga: At least I'm not as sad as I used to be!

Det riktiga Murmeldjuret Nea!!