Det känns faktiskt nästan värt att skriva här igen nu när det inte bara är jag som skriver (eller läser) saker här längre. Det lilla djuret Theres har vaknat ur dvalan och har börjat göra mina små inlägg här mindre ensamma med att själv skriva några.

Det var lite roligt också, att gå in här och läsa om vad de haft för sig de senaste dagarna då jag legat och hostat hemma. Roligt också att veta hur religionprovet var utformat, mycket lägligt för mig som ska skriva detta prov snart :) 

Något mindre roligt är att jag har dåligt samvete över hur mycket dom har åstadkommit utan mig den här veckan. Är jag en bromskloss i vanliga fall som dom klarar sig mycket bättre utan? Det börjar kännas så... 

Mycket underligt är också all tid som jag plötsligt fått över till ingenting. Jag som trodde att man kom efter i skolan av att vara sjuk en hel vecka har precis haft tid att skriva nästan sex sidor på mitt projketarbete, något som jag behövt göra i flera månader nu. Förutom det har jag hunnit läsa igenom halva körkortsboken, och då blir det väl till att snart börja köra också... 

Hoppas att jag kan göra en storslagen comback på måndag och börja göra någon nytta igen, annars ska jag dra ett mycket dåligt skämt för mina små vänner som jag hörde på Vem vet mest? nu: "Man kan alltid låna ut pengar till en japan, för dom får man alltid igen (i yen=japans valuta). 

Det gjorde sig liiite bättre på teve än i skrift, men men...

 //